tisdag 20 april 2010

kigali

Rwandas huvudstad ar fanemig en av de ballaste jag varit i. Den ligger utspridd over en massa kullar(berg) och overallt har man vykortsutsikt. Belgarna gjorde ju inte speciellt lyckade ingripanden i omradet, men lamnade i alla fall efter sig en franskinfluerad matkultur som kanns valdigt valkommen efter alla brittiska korv och chips lander vi hittills besokt.

Igar var vi pa Memorial Centre for folkmordet 1994. Fyfan... Ingen ide att ga in pa detaljer men det var gripande. En miljon manniskor dodades for att de tillhorde tutsi-stammen och inte hutu-stammen, en rivalitet som skapades av tyskarna och belgarna (mina 2 hatlander) for att kunna framja sina egna intressen och i borjan av 90-talet sparade allt ur med foolkmordet 1994 som kronan pa verket. Frankrike stodde ocksa hutumilisen med vapen. Bra jobbat Europa.
Vi besokte ocksa en kyrka en bit utanfor stan dar manniskor hallit sig gomda for att skydda sig fran hutumilisen. En kyrka pa ca 400 kvadrat inneholl over 10 000 (ja tiotusen) manniskor, varav alla dog nar hutumilisen kom till kyrkan pa de allra mest fornedrande satt. Inne i kyrkan idag ligger klader fran nagra av offren (det ar enorma hogar) uppradade pa bankar och utanfor kyrkan finns en massgrav som innehaller flera tusen skallar. Manniskorna flydde in i kyrkan eftersom de trodde att de inte skulle kunna bli mordade eller skandade pa en helig plats. Istallet deltog prasterna sjalva i slakten.

Religion och falsk forhoppning nagon?

Efter denna lektion undrar man hur manga av de man ser pa stan som antingen kanner nagon blivit mordad eller sjalva mordat nagon? Rwandas president har uppskattat att ca en miljon manniskor deltog i slakten, alltsa lika manga som dog. Rwanda har ett befolkningsantal likvardigt Sveriges. Fyfan.

Imorgon drar vi in till Tanzania for tidernas kottigaste resa till Zanzibar.

JB

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar