zanzibar

Det ar lagsasong pa zanzibar vilket betyder regn, vi slappar ligger i hangmattan och laser bocker mest hela dagarna. Har traffat ett harligt gang svenskar som gor kvallarna till en fest och igar hade vi en galet fin dag med turkost vatten och kritvit sand! Pa tisdag drar vi antagligen till stone town och dar es salaam... karin tar taget pa fredag till mbeya for att mota upp sin mamma i Blantyre, kommer bli ett mycket sorgligt avsked!

mmm ses snart sverige! puss ellen

I'm not gonna cook it but I'll order it from Zanzibar!

Vi forberedde oss pa ett bussmaraton i fem dagar men lyckades ta oss fran Kigali till Dar es salaam pa tva dagar (och sammanlagt mer an 30 timmar buss!!)

Vi bor hos Karins gudfar som driver ett snickeri har pa on. Stone Town ar jattemysigt med massa vindlande grander och storiga forsaljare runt varje horn, planen ar dock att idag ta oss upp till norra delen av on, Kendwa for att ligga och svina pa stranden i en vecka... Igar hangde vi pa Mercury och dansade oss svettiga (svettiga ar vi visserligen anda, dygnet runt, pa alla mojliga kroppsdelar) till ett liveband fran sydafrika.

igar kvall kakade vi pa en stor matmarknad utomhus, med hur mycket mat som helst. gillar upplagget! kakade zanzibarpizza och kottgryta. Imorse fick vi kalles kaviar till frukost. MMM. kan dock inte slappa tanken pa farskpotatis, matjesill och knackebrod. Nu ska vi laga mat. PUss! /ellen

kigali

Rwandas huvudstad ar fanemig en av de ballaste jag varit i. Den ligger utspridd over en massa kullar(berg) och overallt har man vykortsutsikt. Belgarna gjorde ju inte speciellt lyckade ingripanden i omradet, men lamnade i alla fall efter sig en franskinfluerad matkultur som kanns valdigt valkommen efter alla brittiska korv och chips lander vi hittills besokt.

Igar var vi pa Memorial Centre for folkmordet 1994. Fyfan... Ingen ide att ga in pa detaljer men det var gripande. En miljon manniskor dodades for att de tillhorde tutsi-stammen och inte hutu-stammen, en rivalitet som skapades av tyskarna och belgarna (mina 2 hatlander) for att kunna framja sina egna intressen och i borjan av 90-talet sparade allt ur med foolkmordet 1994 som kronan pa verket. Frankrike stodde ocksa hutumilisen med vapen. Bra jobbat Europa.
Vi besokte ocksa en kyrka en bit utanfor stan dar manniskor hallit sig gomda for att skydda sig fran hutumilisen. En kyrka pa ca 400 kvadrat inneholl over 10 000 (ja tiotusen) manniskor, varav alla dog nar hutumilisen kom till kyrkan pa de allra mest fornedrande satt. Inne i kyrkan idag ligger klader fran nagra av offren (det ar enorma hogar) uppradade pa bankar och utanfor kyrkan finns en massgrav som innehaller flera tusen skallar. Manniskorna flydde in i kyrkan eftersom de trodde att de inte skulle kunna bli mordade eller skandade pa en helig plats. Istallet deltog prasterna sjalva i slakten.

Religion och falsk forhoppning nagon?

Efter denna lektion undrar man hur manga av de man ser pa stan som antingen kanner nagon blivit mordad eller sjalva mordat nagon? Rwandas president har uppskattat att ca en miljon manniskor deltog i slakten, alltsa lika manga som dog. Rwanda har ett befolkningsantal likvardigt Sveriges. Fyfan.

Imorgon drar vi in till Tanzania for tidernas kottigaste resa till Zanzibar.

JB

lake mburu

om ni vill se vart vi har hallit hus den senaste tiden kan ni kolla har: http://www.lakealbertlodge.com

Bruce ar en man med manga talanger. Han ager ett pyttelitet flygplan. Detta pyttelilla flygplan behovde flygas till jinja och sjalvklart foljde vi med som sallskap pa resan. Det tog ungefar en halvtimma att fa igang planet och pa den tiden hann jag bli ganska nerovs men upp i luften kom vi. Helt plotsligt kanner jag hur planet borjar skaka och vad har inte hant? jo karin har tagit over styrkontrollen. Jacob sag helt vettskramd ut men det visade sig att karin hade flygfardighet i fingrarna och fram kom vi.

efter att ha lamnat lake albert blev det dags att ge sig av till nasta naturreservat ute pa en o i victoriasjon, ssese islands dar vi tillbringade tva natter i talt vid stranden. mitt ute i djungeln, grodorna hade party varje kvall sa det gick knappt att sova, det lag en utter och chillade i strandkanten och aporna var korkat oradda. Vare kare van Joao - kocken fran mocambique, sag till att vi inte gick hungriga. Efter tva slappa dagar dar korde bruce oss till lake mburu som aven det ar ett naturreservat - dock inte drivet av bruce. Har ska han i stallet skjuta 1000 zebror for de har blivit for manga... tonvis med zebror, antiloper i massor av farger och former, buffel... OCH FLODHAST! antligen! mycket fint djur. Jacob och jag bestamde oss for att ga fran campet till restaurangen - en knapp kilometer. Nastan framme hor vi ett frustande vral fran skogen och kanner radslan komma krypande , ar det en bestialisk flodhast som har kommit for att gora slut pa oss? vi valde att inte ta reda pa sanningen och sprang snabbt darifran. fick veta efterat att man ABSOLUT INTE fick ga i parken utan bevapnad vakt...vartsvinen var galet vana vid manniskor och jag kom sa nara som 2 meter innan han borjade morra pa mig. nu ar vi i Rwanda, fantastiskt vackert land!! landet med tusen kullar kallas det och man forstar verkligen varfor. Fantastiskt god mat, finns hur mycket som helst att valja pa, igar korde vi kigali by night och hade en riktigt rolig utekvall.

nu ska vi till Kigalis memorial center, och senare ikvall ska vi till hotel des mille collins (stavning?) alltsa hotel rwanda- hotellet for att ta en drink. Skum kansla.
/ellenpellen

bruce, joao, jeremy och tva antiloper

Det blev visst antilopkott pa kvallen i Lake Albert. Bland det battre kott jag atit faktiskt. Antilopen hade Bruce (agaren som bjod med oss gratis) skjutit eftersom nagon tjuvjagare hade skadat den. Jag och Ellen tog ocksa en tur ner till en lokal fiskeby tillsammans med Abdullah som jobbade pa lodgen och kollade in fiskarna. De fiskar hela natten, rensar fisken hela dagen (men hittar uppenbarligen tid till att sla frugan och dricka sig redlosa daremellan ocksa). Fiskebyn sag faktiskt exakt likadan som den jag besokte i Ghana.

Senare anslot sig Karin till oss ocksa. Eftersom att hon tyckte det var en bra ide att lamna bankkortet i Namibia fick Bruce (denna underbara afrikaan) ringa sina polare och be dom hamta henne och kora henne till Lake Albert. Dessa polare var en tjock rodharig portugis och en sydafrikan vid namn Joao och Jeremy. Aven Bruce familj kom till lodgen samma dag sa det blev plotsligt full rulle.
Ojojoj, dessa man. Jeremy paminner lite om en neandertalare till utseendet och har ungefar humor och mognad pa samma primitiva niva, men var en riktigt skon dude anda. Han jobbar med att salja zebraskinn, det ni. Joao ar kock och driver nagon slags game park som alla vita afrikaner gor (han ar uppvaxt i mozambique), och dessa man umgicks vi senare valdigt intensivt med.

Vi fick ocksa chansen att visa upp vara kockkunskaper da vi bjod hela sallskapet pa svenska kottbullar. Vi fick fria tyglar och fick ga in och styra och stalla i koket. Sedan drog vi vidare till Kampala igen for att agna oss at en massa spannande aventyr...

tillbaka fran namibia

Ifall det inte redan var det sa ar det val nu officiellt att jag ar samst i varlden pa att resa. Lyckades dra en sa kallad karinklassiker bade vagarna till Namibia. Ditvagen hade jag lyckats stalla en klocka i fel tidzon och vaknade darfor 40 minuter innan flygets avgang, men lyckades efter ett tardrypt tal till iskalla flygvardinnor fa komma med planet.
Nar jag sedan lamnade Windhoak fyra dagar senare lyckades jag lamna kreditkortet i Pers kok. Totalpank och ensam i Entebbe kandes inte sarskilt lockande, men tack vare Bruce den allsmaktige vantade en liten delegation av tidigare partypals pa flygplatsen nar jag kom. Nu har jag blivit matad och given ett litet rum i en av killarnas hus pa red chili och aker med dem till Lake Albert imorgonbitti, allt ar frid och frojd.
Gick ut pa krogN med tva skona stockholmskillar och en regalt berusad pakistanier igar nar jag kom hem. Snubbarna hade alla varit i Kongo och blivit totalforalskade, vill verkligen dit nu.
. Maste dock jobba pa mina fighting skillz innan, tydligen intraffar minst tre slagsmal en vanlig dag, det ar sa man loser en tvist angaende saker som ifall bussfonstret skall vara oppet eller stangt, priset pa taxi osv.


Forovrigt var Namibia helgen underbar. Bara en sadan sak som att fa pappas hemlagade mat, varmdusch, gratis internet och rena klader kunde varit nog.
Pa lordagen akte vi ut till sandynorna i Sossusvlei, sov over pa ett mysigt hotell mitt i oknen och vaknade sedan i morkret for att bestiga gigantisk sanddyn under soluppgangen.Troligtvis det vackraste och maktigaste jag upplevt. AK DIT!
Fick aven aran att kaka middag med gammal gerillaledare numera forsvarsminister samt Kofi Annans gamla afrikaradgivare, tror jag larde mig mer under de 4 timmarna an vad jag gjort det senaste aret sammanlagt.

Nu tar bakfyllan over. Ska ga och forsoka hitta nagon slags mat... for mina lanade pengar.

Ar sjukt taggad pa aterforeningen med mina ben och armar (for det kanns lite som att vi ar samma person snart, jacob ellen och jag) vid Lake Albert, antilopbabisar och lite naturupplevelser.

mumssspuss

lake albert

sedan vi kom till lake albert har vi tagit det valdigt lugnt, ett naturreservat mitt ute i ingenstans. Nar vi vaknar pa morgonen har vi utsikt over the blue mountains of congo, bortanfor sjon. Forsta dagen akte vi pa game drive och sag hundratals och ater hundratals antiloper, buffel, massa underbara vartsvin, .jag har konstaterat att vartsvinen och antiloperna representerar familjen berntsons hundar. crespo ar definitivt en antilop och frodo ar superlik ett vartsvin. stallet ar huur fint som helst. tre ratters middag varje kvall och en ol till brasan...

det finns tjyvskyttar har i parken, de jagar med pil och bage!!! hallo, coolt. dock inte sa populart. fast jag kanner min inre robin hood komma till liv. kanske kommer sno en av hastarna och sjalv bege mig pa en liten jakt?

Favoritbebisen har ar den lilla antilopen (sallsyn art som bara finns pa ssese islands har i uganda)som bruce hamtade i Entebbe. Ca 4 manader gammal, bodde hos nagon ond manniska som holl henne bunden men nu skuttar hon runt fritt och ar hur tam som helst, hon trillade i poolen innan och raddaren i noden som jag anda ar kastade mig i efter och lyfte upp henne. Det finns en tam antilop till som heter njobe (stavning?) han ar av samma art och jag vill helst flytta hit och ta hand om deras framtida bebisar.

karin landar snart i Entebbe utan bankkortet som blev kvar i namibia men bruce ordnade sa att en zebraexpert som anda ska kora hit pa fredag hamtar upp henne. Hur ska vi nagonsin kunna atergalda den har mannen? man far inte ga barfota for det finns skorpioner, jag sag nagra igar. Pa kvallarna kan man hora brunstiga flodhastar i sjon, fran stugan dar vi bor syns apor i traden och det verkar finnas krokodiler i varje vattenpol man ser. det finns schimpanser i narheten, imorse gjorde vi en tidig fagelsafari och jag gillar att det finns lika manga faglar som det finns farger! jag borjar bli hungrig, grillad antilop ikvall?. Puss / ellen

vad ar det med dig, har du aldrig sett en pandahast?

Jacob och jag myser fortfarande runt i Kampala, sista natten idag. Vi traffade ett gang skona svenskar som vi har spenderat helgen med. Igar hade vi en riktig glidardag, kollade pa fotboll och gick pa bio pa dagen ( clash of the titans) en riktigt tontig film men anda sevard pa nagot satt. Vi drog ut till redchili for lite spontan fest och slutade en av de popularare utestallena, iguana. en riktigt lyckad kvall som slutade med att en kille kom fram till jacob och sa " you look like fernando torres" samt slickade honom i orat. vi kunde alltsa alla ga hem glada och nojda.
idag har vi haft tavling i att ata mycket och gora lite, pizza och papaya for hela slanten. Pa vag hem fran snabbmatstallet rakade vi dock ut for en mycket obehaglig grej. Ett gang gatubarn, i aldrarnda 5-7 kom fram, vilket hander hela tiden men den har gangen var det annorlunda och de blev plotsligt aggressiva, en pojke forsokte bita per henrik i handen och de bara fortsatte att ta pa oss, hanga sig i vara klader och vara protester hjalpte foga. en bil stannade och sa att vi skulle sla till barnen... till slut som en sakerhetsvakt och slog till ett av barnen, men inte ens det hjalpte, och ett hogljutt skrik fran april, en av tjejerna skramde till slut bort dem. Antagligen var de sa hoga pa lim att de knappt visste vad de gjorde, sag nyss en av pojkarna utanfor och han var helt lugn nu. Skrammande, och sa jobbigt att se.
Imorgon aker vi till Lake albert, vi traffade en man vid namn bruce som har ett wildlifereserve dar och han bjod in oss som gaster. han hamtar oss samt en antilop har i kampala i morgon... /ellen

Nilen, red chilli och tilapia

Igar var vi och korde forsranning pa Nilen. Hur haftigt later inte det? Jo, det var exakt sa ballt som det later. Flera grad 5 forsar (da jag tidigare gjort detta i sverige var det typ grad 3 tror jag) och enormt fin natur pa vagen. Bara att glida fram pa varldens mest beromda flod kanns ju helt OK. I forsarna gick det hett till, vid ett tillfalle flog hela flottens besattning hur baten rakt ner i forsen forutom jag och var instruktor. Jag fick da leka raddare i noden och kasta ut en paddel som Karin kunde gripa tag. Daremot flot Ellen ivag langt och ett tag sag jag inte henne, vilket var aningen laskigt. En helt galen upplevelse var det hursomhelst, och i hela paketet ingick frukost, lunch och BBQ pa kvallen!
Idag har Karin akt till Entebbe for att ta flyget till Namibia sa jag och Ellen har forsokt gora Kampala sjalva idag, lite svart med tanke pa att det ar langfredag och ganska dott. Kampala ar dock en haftig stad som ligger belagen bland en massa kullar och det finns ett overflod av restauranger och marknader osv. Ikvall at vi pa en ghanansk restaurang vilket gjorde mig nostalgisk. Vagen dit var dock krokig. Vi gick till platsen dar restaurangen skulle ligga enligt kartan, men fick veta att den flyttat. En tjej som vi fragade bestamde sig da for att ringa en av sina vanner och fraga var restaurangen ligger nu och sedan folja oss till en boda-boda for att hjalpa oss att pruta ner priset pa transporten dit. Alla ar sa gulliga har. Pa restaurangen at vi en enligt oss dyr maltid men fick enormt mycket mat (jag och red-red och ellen at tilapia, en fisk fran victoria-sjon) och allt som allt kostade det 180 spann for oss bada = nada. Dessutom ar det ju Ellens fodelsedag (grattis!) sa vi maste ju fira litegrann.

Imorgon flyttar vi fran Red Chilli in till stan for att sedan dra vidare till nagon paradis-o jag glomt namnet pa.

/ jb

rafting

vi har kommit fram till kampala med nattbuss fran ett valdigt regnigt nairobi. igar spenderade vi en hel dag i kibera, en stad i staden. varldens nast storsta slum med runt en miljon invanare inne i nairobi. En svensk tjej som heter sandra och driver flera projekt dar visade runt oss, valdigt haftig upplevelse. inte alls det man kan forvanta sig. vi besokte ett hem som slussar in pojkar fran gatan, och just nar vi var dar bars det bokstavligen in ett litet paket, en pojke som inte kan ha varit mer an 7-8 ar. han var forlamad och sa ingenting, det gick inte att fa ur honom om han hade familj eller inte. han var valdigt uppriven och gjorde verkligen ont att se. som helhet var det en positiv upplevelse, det ar aktivitet i varje gatuhorn och nagon sa till mig att aven om man bor i kibera kan man alltid forbattra sin situation, det gar att fa jobb om man ar driven. Men det ar fortfarande en fruktansvart hard miljo, plathyddor i massor, ingen el och otroligt manga manniskor pa ingen yta alls. jag horde ocksa nagon saga att det finns en viss mentalitet att man vantar pa att hjalpen ska komma som en skank fran ovan, att man bara sitter... vi besokte marknaden - har hamnar manga av de klader vi skanker skulle jag tro. 2 kronor for en klanning nagon? min ryggsack ar plagsamt full.


vi bokade nyss rafting pa nilen, avfard 07.45 imorgon, heldag forsanning! nu ska vi ga ut och kolla in kampala!

lariam dreams

Inatt dromde ellen att hon skar halsen av mig. Lariam borjar kanske satta sina spar, speciellt da jag lag och var radd for nagot jag inte visste om vad det var en hel natt for ett tag sedan. Dagen efter fortsatte jag mitt instabila humor genom att forst ma daligt, ta en taxi hem, bli lurad pa priset av taxichaffisen (tidernas tard), skrika "fuck you" at honom, ga och lagga mig pa rummet och skrika, senare fa ett enormt craving efter choklad, springa och kopa choklad och ata ett halvt kilo pa tva sekunder, senare aka hem och grata i sangen for att sedan utan anledning bli normal igen. Nar Ellen och Karin kom hem sa dom att jag verkade ha mansmens, och tipsade mig att ata det flottigaste trostatarkaket pa hotellets restaurang - Hungry Man Burger (burgare, grillad ost, bacon, agg, onion rings osv). Nej, det var inte speciellt roligt. Dagen efter lag jag dackad i feber och nu har jag ont i halsen, javla lariam. Vi traffade ett par fran Sydafrika som rest mycket i malariaomraden som sager att det ar mer halsosamt att inte ta nagra tabletter alls, nagot som later lockande om jag far fler pms-dagar pa kontot inom en snar framtid.

Nairobi ska ju typ vara Afrikas farligaste stad, nog for att speciellt inte jag varit runt sarskilt mycket pga sjukdom, men det kanns som en sjuk hype. A andra sidan ar man sjukt mycket pa sin vakt har.

Ikvall eller imorgon paborjar vi en bussresa till Kampala som kommer att ta 12 timmar - piece of cake!

Etiopisk mat: Prova det nu! Helt sjukt gott. Apropa mat var vi pa en grillrestaurang igar och jag at riktigt kott for forsta gangen pa hur lange som helst. Inte nan senig friterad kycklingklubba som ar standardmaten pa var resa hittills, utan grillad oxfile. Kostade 60 spann, och det ar riktigt dyrt for att vara restaurang faktiskt. Nu ska vi ga och ata grovt brod, vi har sett det for forsta gangen pa hela resan och tanker inte missa chansen. Kosta vad det vill!

Nairobi

som av en handelse akte vi till kenya och nu ar vi i nairobi for nagra dagar, for att sedan dra till Kampala. jacob har dackat i feber sa jag, karin och en svensk tjej som skriver sin c uppsats har nere har gjort stan lite idag. Masaimarket, varldens turistattraktion med allt mojligt man kan tankas vilja kopa. jag ar nu stolt agare till ett par salladsbestick som kommer kanns bra att slapa runt i en manad till. Ikvall ska vi utforska det etiopiska koket som skall vara nagot extra? vi far se.
igar var vi mest ute pa stan och fikade rundor - jacob kande sig lite instabil och led av nagra hormonsvangningar som brukar vara vigda at oss kvinnor i vanliga fall - kanske har vara malariatabletter borjat ge honom konstiga biverkningar eftersom han var radd for "nagot" odefinierbart i vart rum hela natten i gar. ingen vet.

imorgon funderar vi pa nairobi national park, de ska tydligen ha alla kul-djur.
jag saknar en massa grejor i sverie, typ jordgubbar och knackabrod men mest sommargrejor, men jag har insett att det ar ju faktiskt kallt och ackligt hemma! men kan inte dricka ol i klanning hela natten sa har kommit pa att jag nog vill stanna har ett tag till anda... /e

Tanzanianska forsaljarlaten

Kzz: ett late till for att tillkalla uppmarksamhet, tank Johan Klintbos "oohh".

Mzungu: betyder viting, och anvands pa samma satt som ovanstaande.

Wantabatikgoodpricediscountonlyforyou: betydelsen innefattas i frasen.

Det ar konstigt, for de som ar de otrevligaste manniskorna ar de som faktiskt arbetar med ett service-yrke, typ pa en restaurang eller ett hotell. De ser nastan plagade ut nar man ber om nanting. Finner detta mycket konstigt da alla har ar oerhort hjalpsamma annars...

Idag har jag och Ellen blivit intervjuade for fransk webb-tv (Le Mondes webbupplaga) om temat klimat+resande av tva journalister vi bondade med igar. Ska bli spannande att se resultatet senare och se om var franska fan-club utokas. En av fransoserna kunde ett svenskt ord - ostronkuk. Dar ser man.

arusha

nu har vi flyttat in till stan, ett stalle med restaurang pa taket som verkar allmant harligt (VARMVATTEN!) imorgon ska vi ga till krigstribunalen har som behandlar mal fran folkmordet i rwanda, spannade. jag hade hort galet mycket daliga saker om den har stan innan vi kom hit, typ att man skulle bli uppaten av forsaljare, men jag trivs bra har. Kan bero pa att jag hittils lyckats undvika marknaden. Vi stannar har ett litet tag till for att kunna skjuta upp den 12 timmar langa bussresan till Mwansa. varmen har ar sjukt harlig, svensk sommar utan de molniga dagarna. vi har bestamt oss for att aka till uganda forst, istallet for rwanda - karin aker till namibia fran kampala i borjan av april i nagra dagar och sedan mots vi upp i kigali efterat som det ser ut nu. det kanns verkligen som om tiden borjar rinna ivag! nu funderar jag pa att ata lite chokladglass till. /ellen

Arusha

Vi har gjort ytterligare en mastodont-resa, denna gang en 12-timmars busstur fran Dar till Arusha, dar jakten pa Rwanda gar vidare. Ellen ar sjuk sa jag och Karin har traskat omkring i Arusha och gatt pa museum som handlar om Tanzanias post-koloniala historia. Extremt ouppdaterat och inte sarskilt objektivt (Arusha-deklarationen var ju trots allt inte speciellt lyckad) men anda ratt intressant. Hypen om att man skulle bli attackerad av forsaljare overallt stammer bara till viss del, vilket ar skont - Arusha ar en najs stad helt enkelt. Vi ska nog stanna har ett par dagar eftersom vi har rejsat som utav bara tusan de senaste dagarna, mest bara traska runt och ata mat - det verkar finnas en hel del bra restauranger har. Vi hittade ett cafe med sundaes och cheesecake som vi ska ta med ellen till som krya-pa-dig present senare.

Sista natten i Dar gick vi ut pa stans lyxigaste hotell och drack drinkar, med balkongutsikt utover havet. Det var ett riktigt fancy hotell, och anda kostade en ol bara 25 svenska kronor (man hatar sverige nar man ar i afrika). Dar verkar ocksa vara en riktig metropol och jag och ellen ska nog ta en weekend dar innan vi drar hem.

Igar sag vi Kilimanjaro genom bussfonstret!

DAR

Vi har spenderat den senaste veckan i paradiset Nkhata Bay, i Malawi. Vi bodde pa kanske det ballaste hotellet nansin for 50 spann per natt. Lojligt. Vi traffade en hel del roliga manniskor ocksa: en kommunist-israel, tva hollandska lakarstudenter, en frans-kanadensisk kille som seglar runt malawi-sjon sjalv och gor en film om det (karin tyckte forstas bra om honom) och en tjej fran england vid namn becky, som vi nu reser mer. For nu ar vi i Dar es Salaam efter att ha bussat over gransen till Tanzania till Mbeya, och sedan tagit Tazara-taget hit. Detta ar nagot av en omvag eftersom vi ar pa vag till Rwanda, men det ar a andra sidan lattare med transporter harifran.

Tre snabba:

- Malawi ar kanske det finaste land jag sett, hittills. Manga, branta och skogioga berg och den dar enorma sjon som forovrigt ar oerhort skon att bada i.

- Pa taget hit sag vi zebror, antiloper och vartsvin utanfor fonstret. Jepp.

- Alla dessa underbara namn: i Nkhata Bay traffade vi en kille som hette Lemonm Squeeze och en som hette Happy Coconut. Underbart.


Sorry for den daliga uppdateringen, men det har ar ju faktiskt en blogg av manniskor som har battre saker for sig an att blogga, sbccccccccc......

Jace the Cake

Grattis pappa!!!
puss ellen

Vi gillar Lilongwe

Sa darfor stannar vi en natt till, helt plotsligt ar vi spontana och coola liksom (aven om vi lange planerat att vara spontana) Imorgon drar vi vidare ut emot sjon, formodligen till ett stalle som heter Nkhata Bay dar vi ska paddla kajak, snorkla och allmant dega i solen.

Igar utforskade vi Lilongwes (Malawis svar pa Ullanger?) marknad dar vi alla inhandlade lite grejor. Jag kopte ett par nya skor, kanske bra med tanke pa att jag bokstavligt talat blev utskrattad dagen fore da jag gick omkring med mina ihoptejpade tygskor pa stan. Vi tog oss ner till marknaden med cykeltaxi, men inte en sadan med en vagn utan en sadan da man sitter bak pa pakethallaren. Barnsligt kul tyckte jag, men Karin var livradd - kanske for att hon haft vissa jobbiga cykelsituationer forut.

Vi har tagit riktigt manga bra bilder, men oftast finns det knappt ett usb-uttag pa datorerna och de ar sa langsamma att man far vanta i en halvtimme innan man kan t ex borja skriva ett blogginlagg, men nagon gang ska vi nog kunna slanga in ett urval...

Folk ar i allmanhet sjukt gastvanliga har. Varje gang man fragar nagon om vagen sa slutar det med att de nastan lyfter upp en pa ryggen och bar en till ratt stalle, och sen delar de ut nummer och mailadress och sager att det bara ar att ringa om vi skulle tappa bort oss igen. Det hander varje dag for oss har. Hur manga svenskar skulle gora samma sak om vi sag en bortkommen utlanning pa stan?

ordlista fran the southest of sweden

Ost - [ust]
Resurser - [raesurrsuh]
Bok - [bieok]
Sluta - [slieeutah]

Afrika, aeur daeur varrmt?

PUSS ELLEN

/ Jacob

Nu har mycket hant sen senast...

... for senast vi skrev var vi namligen i Zimbabwe. Nu ar vi i Malawi och har pa vagen passerat Zambia. Det ni.

Vi var kvar pa shoestrings i vic falls och sag fallen fran den zimbabwiska sidan. Det var, forstas, en ganska sa najs upplevelse. Vi gick tillsammans med Alex fran Kanada som vi traffat i Bulawayo och som vi reste med i sammanlag fem dagar, btw. Nar vi kom till Vic Falls hade gon fixat rum at oss pa hostelet da vi stannat en dag pa safari och hon akt i forvag! Tillsammans med Alex (ja, det ar en tjej och inte en kille) gick vi dagen efter over bron till zambia (sjukt haftigt att ga over en grans) och att ens tanka tanken pa att jag funderade pa att gora bungyjump fran den bron. Hundra meter rakt ner och en bra utsikt over fallen. Karin holl forovrigt pa att bli arresterad vid granskorsningen da hon inte hade forlangt sitt visum och stannat 17 dagar i Zimbabwe utover. Turligt nog for henne blev hon inte arresterad. Nagon som ar forvanad?

Pa den zambiska sidan stannade vi sedan i tre natter, forst pa ett stalle som hette Fawlty Towers, men de andra tva pa ett stalle som hette Jollyboys, kanske det skonaste hostelet jag sett hittills. Tyvarr sog vadret de dagarna men pa fredagen firade vi Karins fodelsedag genom att kopa en tarta pa shoprite och senare lite lagom salongs fa skjuts pa ett flak av en sydafrikan som senare betalade in oss pa livingstones (stadens namn) dyraste hotell och deras nattklubb dar han senare bjussade oss pa en runda av nagon obskyr bla vatska som sarskilt fodelsedagsbarnet tyckte extra mycket om.

Lagom bakis drog vi dagen efter vidare till Lusaka, Zambias huvudstad dar vi bodde pa ett hotell dar vi i baren traffade tre engelsman/zambianer. En av dem hette Peter och sag ut exakt som Barack Obama, och hade passande nog en troja med Obamas ansikte pa. De andra tva hette Dylan och Simon och jobbade som vapenhandlare respektive game park owner. Vi fortsatte var goda vana att bli bjudna pa allt och satt uppe och pratade om allt fran Zambias historia till Dylans viagra-vanor. Sedan fixade ju aven Simon jobb till karin pa sin game park dar hennes tva viktigaste uppgifter blir att kora bil och skjuta djur, tva saker vi vet att hon ar valdigt bra pa.

Igar var vi med om tidernas langsta bussresa (12 timmar) fran lusaka till lilongwe, men vi kom fram och idag var vi gjort Malawis huvudstad. En kille pa lusakas busstation sa att jag som ut som eminems lillebror. Ellen har aven kallats for Lindsay Lohan och Karin for Lady Gaga. Harlig trio vi har dar.

Detta var ett ganska trakigt inlagg, men ack sa informativt. Idag har vi pratat valdigt mycket om vara magar och hur de mar an sa lange. Jag tror jag undviker att skriva mer om det.

/ Jacob

vic falls

dricker ol och tar igen oss efter 100 mil i buss. Safarin i gar var fantastisk! hwange park ligger mitt ute i ingenstans, ett jattefint stalle som var byggt for manga turister, men eftersom zimbabwe skapat sig ett sa opalitligt rykte har turistena svikit. valdigt synd for det har kannts sakert att resa. Vi fick i alla fall se giraffer, en ovanlig katt? elefant, zebra, VARTSVIN(pumba) och en hel massa annat,fageln i lejonkungen (zazu!!) sjukt gott i alla fall. imorgon eller dagen efter sticker vi over till zambia och ser fallen fran den sidan ocksa, sedan blir det lusaka for hela slanten. idag vantade vi 4 (!!!) timmar pa att bussen skulle komma, vilket medforde brannskador for vissa av oss... bussystemet kan vara ganska frustrerande, den gar nar den ar full och det kan ta flera timmar. / puss ellen

Vic Faaalls town

Igar var vi safari efter ett snabbt stopp i Bulawayo. En mysig upplevelse med en mysig guide vid namn Mikosi. Idag har vi akt till Vic Falls town och skulle egentligen se fallen idag, men nar val var buss kom hade ett dack gatt sonder vilket ledde till att vi fick sta utomhus och branna sonder oss istallet. Karin ser ut som en tomat.
Snart gar min internet-tid ut.

PS, det var Jacob som skrev detta, det ar jag som tidigare skrivit om tjocka rhodesianer och luftkoncentrerat brod DS,

bullen

snart borjar det

Nu har jag och Ellen sovit sista natten hos familjen och kommer inte langre att ata upp deras mat. Vi kommer att sakna bullen och vispen.
Ikvall inkvarterar vi oss for tva natter framover pa elmfield lodge i centrala Harare innan vi pa lordag morgon aker till Bulawayo, och sedan vidare mot Vic Falls. Idag har vi atit appelpaj och ost, nagot vi garanterat inte kommer ata inom de narmaste veckorna. Istallet blir det sadza och jattemycket frukt. Vi borjar redan ikvall med att kaka en burk bonor och nat luftkoncentrerat vitt brod bara for att vanja oss.

Har ni forresten hort att Johan Klintbo moter upp oss i Kigali?

PS. Kanner mig ganska stolt over att jag varit creative advisor till en OS-guldmedaljor. Grattis Bjorn Ferry, och hoppas du garna skulpterar ett av mitt, Ivar och Johans forslag snart. Tills dess ar for alltid "pillesnas i vas" en klassiker. Kolla upp det pa Youtube! DS.

legohäng

flogginfläggg

titta titta jag kan också blogga!

Nu har Mungon och Mongot varit här i en vecka och tycker de kan få en liten guldstjärna för sitt beteende. De har inte varit alltför toffelnussiga (något som jag tidigt meddelade är straffbart), Ellen har pratat så att man åtminstone ibland förstår vad hon säger, Jacob har ännu inte haft något falsett "vafAn" som förväntat, och dessutom har de totalcharmat Bullenboy. Stackars Wadzi som jag försöker skola in har inte en chans då bullen bara vill bli magpetad av Ellenmamman och Jacobpappan. hihi.

Kul att de fått se lite av mitt Harareliv också. Fått bo med Kalle, Lisa och pojkarna som jag verkligen kommer sakna som fan. De har fått träffa mitt töntiga Mount Pleasant gäng som mest tycker om att att köra runt fulla i bilen och lyssna på Lady Gaga. Det är förövrigt mitt officiella smeknamn här, Gaga. Sen har de fått träffa Tanya min smyckesskapande vän och streetboysen, ett gäng sjukt charmiga och duktiga konstnärspojkar som bor i sophög och äter från papperskorgar. Snart kommer ett paket till Sverige med smycken och kort som de gjort, köp de grejerna och stöd dem!

nu jedddddddddrans drar vi iväg,
och igår bestämde vi oss äntligen för hur vi ska åka efter att ha börjat vela senaste dagarna, det börjar med Bulawayo och Victoria fallen! wipiho och jacob ska också hoppa bunguflungu.

Nu ska jag ner och träffa Tanya, sen avsked med nussefamiljen.

ps. snart börjar Klintbokampanjen!

harare

I lordags var vi pa fest i en lagenhet har i harare, det sjuka var att det sag exakt ut som en fest i sverige i en ratt sunkig lagenhet med valdigt mycket hetsdrickande. Nagot som daremot inte liknar sverige ar hur vanligt det ar att roka pa har. verkligen alla gor det och en snubbe erbjod sig att salja till mig for 50 cent, vilket ar att jamfora med att en mjukglass kostade 2 dollar.
Dessutom var vi pa cricket dar det blandades galna infodingar med berusade, overviktiga och gamla overvintrade vitingar fran rhodesia-tiden (de ser alla sjukt sviniga ut). Den sporten ar dock den dummaste nansin. Da var det mer spannande att aka bilen dit, da chaufforen var extremt full (han fick be om hjalp med att vaxla eftersom hans vaxelhand var upptagen med att halla i en grogg). men det slutade utan olycka som tur var.

i ovrigt ar harare en riktigt fin stad, och det ar svart att tro att folk skots ihjal pa gatan har for bara nagot ar sedan.
Om en vecka: vic falls! sedan zambia, malawi, burundi, rwanda, uganda, tanzania!

LANGSAM DATOR

Befinner mig just nu pa National gallery of Zimbabwe och kampar med internet har. Vill veta vad som hander i London/Freiburg/Hassleholm men datorn vagrar!I helgen har vi spanat in cricket som visade sig vara en riktig folkfest aven om jag inte fattade nagot alls av spelet och igar begav vi oss till ett naturreservat nastan mitt i stan och sag zebror, krokodiler och giraffer. Pa lordag bar farden av mot victoriafallen. Forsta stopp blir Harares nast storsta stad, Bulawayo.

mamma och pappa: forsokte mejla men det gick inte!
Puss ellen

Diplomatchill

Vi bor hos en familj dar foraldrarna jobbar som diplomater pa den svenska ambassaden, det ar darfor karin passar deras barn, varav den yngsta heter Truls Obama men mest kallas for bullen. Forutom karin finns ocksa vakt, gardener och stadare att tillga. Vi passar pa att njuta innan vi ska prova vara egna afrikavingar, men det kanns som en perfekt mjukstart!

Framme!

Vi har kommit fram! efter en enormt lang resa. det ar groont och fint har! Fick ett fint mottagande av Karin. Enda problemet nu ar att vaskorna inte har kommit fram lika bra som vi.. det ar bara att vanta! Planen nu ar att hanga har i 1,5 vecka for att sedan bege oss till Victoriafallen. Igar var vi en vanda pa the Book cafe, hur harligt som helst! Dock kanner jag hur vi ser ut som tva vita mumintroll bredvid karin. Projekt solbranna nasta. Ut och svettas igen! / ellen

ARLANDA

Har varit på resande fot sedan klockan 10 imorse och har kommit till... Arlanda. Flyget umeå-stockholm var 3 timmar försenat. Känner mig nästan stressad när flyget går klockan åtta ikväll! Vi slår ihjäl tiden genom att äta semlor och kolla på människor som ser roliga ut, men känner att jag ska hålla låg profil i mina strumpor och sandaler. Snart ska vi ha pizzapicknick , tjoho! Dagen blir nog inte mer spännande än så här. Värmer upp med lite stadsbilder... Puss!

Vi var ute och gick i snön medan vi minns hur den känns. Resfebern börjar komma nu. Vi ska åka imorgon!

Ellen ligger och sover. Idag har hon tagit fyra sprutor och ett malariapiller och är nu helt däckad. Girlfriend in a coma. Däremot var det bra att hon fick ta sin jävla spruta någon gång efter att infektionskliniken varit en megabitch mot henne de senaste dagarna. Jag var nära att sätta upp infektion på listan med hatobjekt tillsammans med lokaltrafiken och chartertyskar. Hoppas vi slipper dom i Zimbabwe.

öl-Jacob. hatar sprutor, fick inte ens vaccinera mig! gör ett nytt försök imorgon. Nu ska vi se slutet på Transamerica.

warm heart of africa

Det känns ju ganska givet vilken låt som är vårt soundtrack till resan. Även om Beach House, Vampire Weekend, the xx, Edward Sharpe och godingarna the Smiths och Beirut kommer att dunkas hårt är det ändå mest feeling i denna.

Fixat, färdigt och klart!

Nu har vi svettats klart, resan är köpt! 16 februari beger vi oss till Arlanda. Hemresan är satt till 6 Maj. hohoho. Passar på att tycka att snö är coolt för jag vet om att jag slipper den snart. Fast kommer sakna att åka spark med Crespo the dog som ånglok!

Har varit i min lilla Umeåbubbla i snart en vecka nu, tiden går liiite fortare här än någon annanstans, jag trivs!Har i alla fall fått prova på längdskidor för första gången och hur otroligt förnedrande den första backen behandlade mig - jag: sälen på torra land som inte kommer upp. Platsen: Utanför småskolan där en skolklass väntar bakom mig och med förundrade ögon betraktade den konstiga snöhögen som sprattlade förtvivlat. MMMMMMM! mitt knä är lila.

Akwaaaba!

Barnflickan!

Välkommen till vår blogg som kommer att handla om vår resa till Zimbabwe, Mocambique Tanzania och alla ställen vi kan tänkas åka till. Jag (Jacob) och Ellen har just nu vårt basecamp i Umeå och passar på att komma ihåg hur man fryser medan det tredje hjulet Karin befinner sig i Harare och passar en liten filur med namnet Truls Obama (på riktigt). Planen är att vi två ska flyga till Harare nästa tisdag och därefter ta över östra delen av kontinenten tillsammans!